Nedan följer en rad exempel på ämnen att gå igenom vid en föreläsning. Listan nedan kommer att uppdateras och ändras. Det går bra att gå igenom flera av ämnena nedan vid en föreläsning eller att ha en helt annan vinkling på innehållet. Maila mig lite information om målgrupp och vilka tankar du har kring föreläsningen (inriktning och tid) så sätter jag ihop ett förslag.

1.      Vad är akademisk ridkonst

En övergripande introduktion i ämnet. Det inleds med en kort återblick av ridningens historiska utveckling. Vi reder ut begreppen barockridning, akademisk ridkonst, klassisk dressyr och tävlingsdressyr. Vad skiljer akademisk ridkonst från andra typer av ridning med avseende på mål och utbildningsgång?

2.      Ridhästens form

Hur ska hästen använda sin kropp för att bära upp en ryttare utan att ta skada av det? Fokus ligger på formgivningen av hästens ryggrad och viktfördelningen mellan framdel och bakdel. Vi går också igenom hur hästens muskulatur påverkar ryggradens form.

3.      När är formen rätt?

Det är lätt att säga att hästen ska söka fram och ned eller att den ska söka fram till handen, men vad innebär det i praktiken? Vi diskuterar ämnet form utifrån olika foton av olika hästar.

4.      Utbildningstrappan

En genomgång av den akademiska ridkonstens utbildningstrappa. Vad börjar man med i hästens utbildning, hur går man vidare och vad hägrar längre fram i utbildningen? Vi för också en diskussion i hur grundutbildningen kan behöva anpassas till den enskilda hästens (och ryttarens) förutsättningar.

5.      Ryttarens sits

Hur ska ryttaren sitta för att sitta i balans? Vad är ryttarens sittben och vad har de för fysiologisk betydelse i ridningen? Hur kan ryttaren påverka hästen med sin tyngdpunkt, sittbenen och vridningar av kroppen?

6.      Tygel- och skänkelhjälper

Används tygeln för att stödja, hindra, böja, ställa, leda, föra, lösgöra, placera eller förhålla hästen? Betyder skänkeln att hästen ska lyfta ett bakben, sträcka fram ett bakben, flytta ett bakben åt sidan eller skjuta ifrån med ett bakben? Hur vet hästen vad vi vill? Vi reder ut begreppen och går igenom hur man kan använda tygeln och skänkeln för att åstadkomma olika resultat hos hästen. Vi kommer även in på frågor som inlärning av hjälperna och betydelsen av timingen i hjälperna.

7.      Bettets inverkan på hästen

Vi går igenom hur olika slags bett inverkar på hästen och vilket bett som passar till vilken häst. Ska man använda ett tränsbett eller ett stångbett? Ska bettet vara rakt eller ledat? Hur fungerar pessoabettet och hur skiljer sig islandsstången från en kandarstång? Vilken betydelse har tungfriheten och skänklarnas längd och form hos stångbettet? Vilka bettlösa alternativ finns och hur fungerar dessa? Medtag gärna bett (eller bilder på bett) som vi kan titta på och diskutera kring.

8.      Teknik att rida med bettet

Det räcker inte att byta bett för att förändra hästen. I och med att olika bett fungerar på olika sätt så måste man lära sig rätt teknik för det bett man använder. Man kan också behöva använda olika teknik beroende på vilken häst man rider.

9.      Balans, bärkraft, skjutkraft

Balansen är livsviktig för ett flyktdjur som hästen. Så fort man sätter en ryttare på hästens rygg förstör man hästens balans. Det finns olika metoder för att återskapa balansen hos ridhästen och metoderna ger upphov till helt olika slag av ridning. I genomgången kommer vi även i på begrepp som bärkraft och skjutkraft.

10.  Känslighet för hjälperna

Alla vill väl ha en häst som svarar på minimala hjälper. Samtidigt behöver de flesta hästar i början av sin utbildning väldigt tydliga hjälper för att förstå vad de ska göra. Hur går man vidare från användandet av grova hjälper till allt mer förfinade hjälper? Eftergiftens betydelse för inlärningen. Hur vet man om hästen har svarat på hjälperna? Och vad gör man om hästen inte svarar tillräckligt bra på hjälperna?

11.  Stabilitet genom muskelarbete och böjning

Varför är det lättare att sitta på inner sittben i det ena varvet än i det andra? Vad är egentligen en spänd häst och hur påverkar det arbetet i ridningen? Detta och mycket mer får vi svar på. Vi går också igenom begrepp som statiskt och dynamiskt arbetande muskler och böjare och sträckare. Slutligen kopplar vi ihop musklernas arbete med formen på hästens ryggrad för att se hur musklernas dynamik kan skapa stabilitet i hästens kropp.

12.  Longeringsarbete

Ingen har nog undgått att märka att vi lägger stor vikt vid böjningen inom den akademiska ridkonsten. En arbetsmetod som syftar till att skapa stabilitet i böjningen är longeringen. Hästar böjer sig dock inte automatiskt bara för att man låter dem gå i en cirkel. Det finns fallgropar som till och med kan göra longeringsarbetet skadligt för hästen. Här går vi igenom hur man undviker dessa och hur man formger och böjer hästen i longeringen.

13.  Travarbete

De flesta övningar lär vi in i skritt. Skritten är också en utomordentlig gångart för att styrketräna hästen. När vi har kommit lite längre i hästens utbildning får dock traven en allt större betydelse. Här går vi igenom hur vi vill att hästen ska arbeta i trav. Vi lägger stor vikt vid själva travigångsättningen, både ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv.

14.  Övningskatalog

Inom den akademiska ridkonsten använder vi i stor utsträckning öppnan och slutan för att stärka hästens bakben. Man kan tycka att det känns enformigt att rida öppna och sluta gång på gång, men övningarna går faktiskt att variera väldigt mycket. Endast fantasin sätter gränser. Här ges tips på ett stort antal sätt att bygga ihop de olika grundövningarna och effekterna av de olika varianterna beskrivs.

15.  Sadeln och ryttarens sits

Vi inleder med en historisk tillbakablick på hur sadeln har utvecklats genom tiden och hur det har påverkat ryttarens sits. Fortfarande används olika sadlar till olika typer av ridning. Hur ska en sadel vara utformad för att passa till den akademiska ridningen? Måste man byta sadel när man börjar med den här ridningen?

16.  Sadeln och hästen

Vi går igenom sadelns uppbyggnad och jämför olika slags sadlar, såsom engelsk sadel, bladsadel, skolsadel och bomlös sadel. Vilka för- och nackdelar har de olika sadlarna? Vad avgör ifall sadeln passar på hästens rygg? Vi kommer in på saker som ortspetsar, bossor, sadelvinklar, stigläderfästen mm. Medtag gärna sadlar (eller bilder på sadlar) som vi kan titta på och diskutera kring.

17.  Lösgjordhet, sökning till handen och schwung

Hur skiljer sig en lösgjord häst som länger överlinjen från en häst som söker till handen? Och vad är det för skillnad mellan att söka till handen och att ta stöd på bettet? Vi utreder begreppen och kopplar ihop dem med hästens utbildningsgrad. Vi kommer också in på begrepp som schwung och kopplar ihop det med hästens takt, bärkraft och benlyft.

18.  Styrka och smidighet genom böjning och placering

Genom hästens böjning får man en inner- och en yttersida. Det innebär också att man får en innerbog och en ytterbog samt ett inre och ett yttre bakben. Lägger man till detta att hästen i böjningen kan röra sig i olika riktningar så kan vi skapa en mängd olika rörelser i både hästens framben och bakben. Sammantaget lösgör och stärker detta hästen. Olika rörelser har dock olika effekt på olika delar av hästens kropp och här reder vi ut begreppen.

19.  Halva steg och piaff

Vad är piaff och vad ska man ha det till? För en del är piaffen ett mål i ridningen, för andra något ouppnåeligt. Men det kan också vara ett medel i hästens skolning. Hur vet man att hästen är redo för piaffarbetet och hur kan man påbörja det? Vi för en diskussion kring olika sätt att börja arbeta med piaffen och styrkor och risker med de olika metoderna.

20.  Galopparbete

Det ställs höga krav på både styrka, smidighet och balans hos hästen för att den ska kunna bära upp sig med ryttare i galopp. Därför kommer galopparbetet ganska sent i den akademiska ridningens utbildning. Vi går igenom vad man ska lägga vikt vid när man börjar jobba med hästens galopp, hur man effektivast arbetar med galoppfattningar och hur man skapar bärighet i galoppen. Vi kommer också in på skillnader mellan ”vanlig” galopp och skolgalopp och tillämpningsövningar såsom galoppiruetter och galoppombyten.

21.  Formens och placeringens betydelse för hästens takt

Hästens böjning och sidvärtsrörelser är exempel på faktorer som påverkar hästens takt. Har man kunskap om dessa samband så kan man utnyttja det för att förbättra takten i hästens gångarter.

22.  Arbete på lång tygel

Vad är det för skillnad mellan arbete på lång tygel och tömkörning? Vi reder ut begreppen och översätter ryttarens hjälper till de hjälper man kan ge med de långa tyglarna. Vi går också igenom vanliga svårigheter som man kan stöta på vid inlärning av hjälperna och vilken nytta man kan ha av det här arbetet.

23.  Ridkonstens historia I

Första delen i en ridhistorisk tillbakablick med fokus på utvecklingen fram till barocken, dvs den grund som har skapat den akademiska ridkonsten.

24.  Ridkonstens historia II

Andra delen i en ridhistorisk tillbakablick med fokus på ridkonstens förändring från barocken fram till idag.