Att samla hästen uppfattas av många som ett stort och dramatiskt steg i hästens utbildning. Det behöver det dock inte alls vara. Samling innebär att hästen ska flytta mer vikt till sina bakben och skapa en lyftkraft i bröstkorgen och bogpartiet. Detta är ganska abstrakta effekter, som kan vara svåra att bedöma när man börjar arbeta med samlingen. Det blir lättare om man istället ser på samlingen som att hästen ska fortsätta sträcka fram sina bakben inunder sig, men minska sitt påskjut.

Man kan arbeta med samling i alla övningar och i alla gångarter. Det vanligaste är dock att man börjar med att samla och länga hästen i öppna, sluta och rak böjning, antingen på en volt eller på spåret. När man samlar hästen i en öppna eller en sluta så behöver man huvudsakligen fokusera på ett bakben i taget, vilket är lättare med en del hästar. Genom att arbeta med samling i öppna och sluta kan man också lättare upptäcka vilket bakben hästen har svårare att bära med i samlingen, vilket gör att man lättare kan bibehålla rakriktningen när man samlar hästen rak böjd.

För att man ska vara redo att arbeta med samling är det viktigt att hästen länger hela sin överlinje, så att det inte finns några spänningar mellan ryttarens hand och hästens bakben. Den bästa samlingen får man om hästen följer ryttarens sits in i samlingen. Principen för att samla hästen med sitsen är att ryttaren för sin tyngdpunkt bakåt, genom att föra magen lite bakåt. Man kan förstärka ytterligare genom att "öppna sitt bäcken", dvs att vrida ut låren en aning så att belastningen hamnar mer på bakkanten av sittbenen och slappna av ned i hästen. Om hästen svarar på detta med att spänna sig och sänka ryggen, så har belastningen på hästens rygg blivit för stor. Man måste i så fall avlasta hästen rygg även i samlingen. Det kan man göra genom att ta mer stöd med överskänklarna mot hästens bröstkorg samtidigt som man för tyngdpunkten bakåt.

När hästen går fram med långa steg så roterar bröstkorgen ned och upp på hästens sidor och ryttaren får en stor rörelse i sitsen. När hästen samlar sig blir rörelsen i rotationen väldigt liten och ryttaren ska sitta mer stilla på hästen. Hästen får dock inte tappa bröstkorgens rotation, eftersom den då tappar böjningen. Ryttaren ska därför sitta kvar på inner sittben och hästen ska sänka sin inre rygghalva (och innerhöften) och istället lyfta ytter rygghalva (och ytterbogen).

Om det inte räcker med sitsen för att minska påskjutet från hästens bakben så kan man komplettera sitsen med handen och skänkeln. Med handen kan man ta korta, något uppresande förhållningar för att minska farten framåt i hästens framben. Det är viktigt att hästen inte drar ihop halsen när man tar förhållningarna, eftersom den annars spänner ryggen och förlorar framåtsvingningen i bakbenen. Med skänklarna kan man be hästen lyfta det ena eller båda bakbenen något tidigare, för att på så sätt minska påskjutsfasen. Gör man detta i skritt så kommer skrittens takt att ändras på så sätt att den blir mer diagonal. När samlingsgraden är hög och skritten är helt diagonal brukar man kalla den för skolskritt.

Halva steg är en övning som inte förekommer inom tävlingsdressyren. Ska man definiera det så kan man säga att halva steg är någonstans mitt mellan samlad trav och piaff. Halva steg är alltså ett sätt att öka hästens samlingsgrad, men utan att ställa så höga krav som i piaffen.