Varför är ryttarens coremuskler viktiga?
Jag tror att det är överflödigt att tala om att att alla mår bra av att ha en bra hållning, oavsett om man sitter på hästryggen eller inte. Den stora frågan är nog istället huruvida detta har någon betydelse för kvaliteten i ridningen eller inte.
Hästens rörelser utgår från hästens rörelsecentrum (gravitationspunkt), vilken är belägen vid bröstkota 12-14. Detta medför att man kan göra om hästens rörelser till matematik. Man utgår från rörelsecentrum och beräknar vikt och hävarm för att räkna ut energiåtgången för en rörelse. Jämvikt uppstår när hävarmarna tar ut varandra. Då är energin i båda ändarna lika stora och tar ut varandra. Det är alltid det mest energisnåla läget. En felaktigt placerad eller skev ryttare utgör en kraftig hävarm, som skapar en sned kraft som för hästen ur balans. För att uppnå jämvikt så måste ryttaren placera sin tyngdpunkt mitt över hästens rörelsecentrum. Detta gäller i alla riktningar; bakåt-framåt, höger-vänster och rotationsmässigt.
Position, balans och stabilitet
Ryttaren måste sitta med överkroppen exakt mitt över sittbenen. Om överkroppen är bakom eller framför sittbenen så kommer man att påverka hästens rygg bakifrån och framåt eller framifrån och bakåt. Då kan inte hästen koordinera de diagonalt gående musklerna som håller ihop ryggkotorna (longissimus och multifiderna). Det är bara när ryttaren är helt vertikal som ryttarens vikt inte påverkar hästens ryggmuskler, och det är bara då som dessa kan koordineras korrekt.
När man rider så känner man väldigt mycket rörelse, men hästens ryggrad har faktiskt ganska liten rörlighet i alla riktningar. Det man känner är istället framför allt påskjutet från benen. Bakbenen skjuter ryttarens ryggrad diagonalt framåt och frambenen skjuter ryttarens ryggrad bakåt. Det ryttaren känner är summan av rörelserna i hästens ryggrad och i benen.
Kraften från bakbenen och frambenen möts i en punkt i hästens ryggrad (hästens rörelsecentrum). Detta är den punkt där ryttaren bör sitta. Det är den punkt där rörelserna är minst. Alla rörelser i ryttaren som överstiger rörelserna i hästens ryggrad försvårar för hästens ryggmuskler att fungera korrekt. Det är därför viktigt att ryttaren sitter exakt på den punkt där kraften från bakbenen och frambenen möts och att ryttaren håller emot rörelserna från benens påskjut i sin ryggrad. Annars blir det omöjligt för hästens ryggmuskler att arbeta korrekt.
Varje rörelse från ryttaren stör hästen. Ryttaren kan påverka hästen genom att förändra sin muskeltonus och därigenom styra energin i en viss riktning. Det innebär att man inte behöver använda sig av så grova sitshjälper som rörelser. Om ryttaren är balanserad (vertikal och med tensegritet) så är det tillräckligt att rikta energin genom att ändra muskeltonusen i kroppen.
Diagonala krafter
I skritt och trav kommer ett hästen att skjuta på med ett bakben i taget, vilket skapar en diagonal kraft som går in i hästens rygg. Ryttarens rygg är väldigt betydelsefull för att hästen ska kunna omvandla den diagonala kraften från ett bakben till en framåtriktad och en uppåtriktad kraft. Om ryttaren följer den diagonala kraften så kommer ryttaren att röra sig åt sidan på hästryggen. Och när hästen i nästa steg skjuter med det andra bakbenet så kommer ryttaren att röra sig till den andra sidan. Det kommer då att bli omöjligt för hästen att omvandla den diagonala kraften från bakbenen till en rörelse framåt och ett uppåtriktad kraft. Det är därför väldigt viktigt att ryttaren håller emot den här diagonala kraften med viss muskeltonus och tensegritet. Om ryttaren är helt avslappnad så kommer han bara att följa de diagonala krafterna från hästens bakben. Om ryttaren är spänd så uppstår samma problem.
Summering av ryttarens sits
- Hästen vill ha en centrerad ryttare
För att ryttaren ska vara centrerad krävs att bäckenet är neutralt (det vinklas varken framåt eller bakåt) och överkroppen är vertikal mitt över ryttarens sittben och mitt över hästens rörelsecentrum. - Hästen vill inte ha någon skevhet
All skevhet i ryttaren skapar en snedbelastning över hästen och en sned kraft som påverkar hästens rörelser. Detta innebär att ryttaren måste sitta med båda sina höfter i samma nivå och båda axlarna i samma nivå. - Hästen vill ha stabilitet utan spänning
Det är inte tillräckligt att ryttaren slappnar av, eftersom avslappning medför att ryttaren följer med och förstärker alla krafter i olika riktningar som hästens bakben och framben skapar. Men ryttaren får inte heller vara spänd, eftersom den då blockerar hästens rörelser.
Det enda sättet att uppfylla de krav som hästen – med rätta – ställer på ryttarens sits är genom att aktivera sina coremuskler. När coremusklerna aktiveras så blir ryttarens ryggrad, höfter och axlar stabila samtidigt som muskeltonusen minskar i de ytliga musklerna. Därmed blir ryttaren balanserad, stabil och följsam på samma gång.
Ryttarens coremuskler
De flesta kan inte medvetet aktivera sina coremuskler. Men det positiva är att coremusklerna aktiveras automatiskt när ryggraden rätas ut och placeras i en form där man varken aktiverar ryggmusklerna eller magmusklerna. Man måste också hålla båda höfterna i samma nivå och båda axlarna i samma nivå.