Veckoelev 2015 – Del 2: Sommarakademin 5-8 augusti

2015-08-09
/
by admin
/ /

Veckoelev 2015 – Del 2: Sommarakademin 5-8 augusti

2015-08-09
/ / /

Nu är vistelsen hos Christofer Dahlgren slut, så på onsdag morgon den 5 augusti satte vi av mot Danmark och Bent Branderups gård. Innan det är dags för mig att vara veckoelev här så går den årliga sommarakademin av stapeln. För de som inte känner till den kan jag förklara att det är en internationell träff inom riddarskapet för akademisk ridkonst med syfte att hålla sig uppdaterade med utvecklingen inom ridkonsten, utbyta erfarenheter och knyta kontakter. I år var det uppskattningsvis 75 personer som deltog, varav ett tiotal var svenskar.

Evening work
Sommarakademin inleds alltid med ”evening work” på onsdag kväll. Det kan man säga är en presentation av ridkonsten som Bent Branderup gör med sina hästar, en slags kombination av uppvisning och föreläsning – eller som Bent brukar välja att kalla det – ”infotainment”. Den är öppen för allmänheten och genomförs den första onsdagen varje månad med undantag för de kallaste vintermånaderna. Evening work under sommarakademin blir dock alltid lite speciell, i och med att huvuddelen av besökarna då består av riddare och väpnare inom riddarskapet. I år var dessutom Ylvie Fros från Holland med och visade markarbete och longering med en av sina hästar. Bent försöker under evening work ge åskådarna en bild av hela utbildningsgången inom den akademiska ridkonsten, allt ifrån det första grundarbetet med en unghäst till arbete i hög samling med övningar som skolskritt, skoltrav, skolgalopp, piaff, skolhalt, levad och skolor över mark.

Utvecklingen av den akademiska ridkonsten
På torsdagen visade Bent för riddarskapet hur arbetet med hans hästar har fortskridit under det gångna året. Detta skiljer sig mycket från vad han visar under evening work på onsdag kväll. Nu är inte fokus längre på att presentera den akademiska ridkonsten, utan fokus ligger istället på att inför andra avancerade ryttare inom ridkonsten visa vad han har lagt fokus på under året, visa hur han har valt att lösa olika problem i hästarnas utbildning och presentera olika ”nyheter” inom ridkonsten. Det där sista med nyheter kan ju kännas lite konstigt när man håller på med en ridkonst som grundar sig på en flera hundra år gammal ridlära. Men det som är spännande med den akademiska ridkonsten är att den hela tiden vidareutvecklas och förbättras. Det är en av anledningarna till att det blir så viktigt att träffas regelbundet om man ska kunna hänga med i utvecklingen. Utvecklingen handlar ibland om förbättringar av det avancerade arbetet, såsom införandet av arbetet med skolhalten eller vidareutvecklingen av arbetet med skolskritt och skoltrav. Men det kan även handla om att förbättra grunderna och skapa en tydligare struktur i utbildningen för att det ska bli enklare och mer logiskt både för hästar och ryttare.

I år var det inga jättestora nyheter som presenterades, men logiken och strukturen i arbetet från marken har blivit tydligare. Dels var det en mycket tydligare fokus på hästens fyra hörn – dvs inner bog, ytter bog, inner bak och ytter bak. Det innebär att man i allt arbete från marken (och självklart även i ridningen) behöver fyra grundläggande hjälper för att rama in hästen. Det är en hjälp för att skapa böjning rund innerbogen där man även vid behov ska kunna flytta ut framdelen, en hjälp för att kontrollera ytterbogen och flytta framdelen inåt, en hjälp för att öka bärigheten med inner bakben och vid behov flytta bakdelen utåt och en hjälp för att öka bärigheten med ytter bakben och flytta bakdelen inåt. Bent visade också på ett tydligt sätt hur han nu knyter samman de olika sätten att arbeta hästen från marken. Markarbetet (där man går baklänges framför hästen och dirigerar den med spöt) blir när man ändrar position ett longeringsarbete, som både kan utföras på volt och på rakt spår. Longeringsarbetet kan när man går närmare hästen (och framför allt när man arbetar på rakt spår) vidareutvecklas till arbete på lång tygel. Handarbetet (där man går vid hästens bog och för den med tyglar på samma sätt som i ridningen) kan när tyglarna blir längre också vidareutvecklas till arbete på lång tygel. Denna logiska sammanlänkning av de olika arbetssätten gör det enkelt för hästen att förstå arbetet eftersom hjälpgivningen blir densamma även om positionen och utrustningen kan variera.

Föreläsning om foder
På torsdag eftermiddag hade Cecilia Müller från SLU i Uppsala en föreläsning om hästens foder. Det framkom kanske inte så många nyheter under föreläsningen, men hon förtydligade en hel del saker och slog också hål på en del myter om hästfoder.

IMG_20150806_151046

Cecilia Müller från SLU föreläser om hästens foder.

Tränare som utbildar varandra
Det som blir allt tydligare inom den akademiska ridkonsten är att all ny kunskap inte längre kommer från Bent. Det finns otroligt mycket kompetens inom riddarskapet och ett väldigt inbjudande klimat där man villigt delar med sig av sin kunskap och sina erfarenheter till andra. För att tydliggöra den kompetensspridningen och göra det enklare att föra fram nya idéer från annat håll än via Bent blev ett nytt inslag på årets sommarakademi att några av deltagarna fick ta lektioner för andra av tränarna som deltog på akademin. Det här var inte i år inplanerat och strukturerat för att lyfta fram speciella arbetssätt, infallsvinklar eller övningar, utan det blev de som av annan anledning hade häst med sig som fick möjlighet att välja vilken tränare de ville få en lektion av, och då styrdes självklart innehållet i lektionen av vilka behov just den eleven hade. Det var dock ändå ett väldigt uppskattat inslag, där man fick en liten inblick i vilken stor variation det finns i hur man lägger upp arbetet inom den akademiska ridkonsten. Vi strävar alla åt samma håll och vi använder i stort samma utbildningsgång, samma utrustning och samma övningar, men beroende på vad man lägger extra fokus på så kan arbetet ändå variera ganska mycket. Under fredagen fick vi se Josefin Backman arbeta med hjälpgivningen och grunderna i handarbete under ledning av Bent Branderup, Kati förtydliga sitt kroppsspråk i longeringsarbetet med hjälp av Jossy Reynvoet, Kathrin Tannous få hjälp av Christofer Dahlgren att lära sin häst att i longeringen slappna av under tryck, undertecknad att under guidning av Ylvie Fros bättre följa hästens ryggrörelser i olika gångarter för att bättre släppa fram rörelserna längs både hästens och ryttarens ryggrad, Kathrin Tannous att med Annika Kellers hjälp få sin häst att sträcka fram båda bakbenen mer, länga halsen mer och få en rundare form även i samlingen och slutligen Ylvie Fros att med ledning av Pia Haas få hjälp att förbättra en del små detaljer i sitt kroppsspråk i markarbetet.

IMG_20150807_134523

Kathrin Tannous får en lektion av Christofer Dahlgren

IMG_20150807_115708

Kathrin Tannous får en lektion av Annika Keller.

 

IMG_20150807_140634

Ylvie Fros får en lektion av Pia Haas.

 

Min egen sitslektion för Ylvie Fros
Eftersom det här är min alldeles personliga återgivning av sommarakademin så kommer jag att mer ingående enbart beskriva innehållet i den lektion jag själv fick. Ylvie Fros är både licensierad tränare inom den akademiska ridkonsten och instruktör på nivå 3 inom centrerad ridning. Hon har alltså den unika kompetensen att kunna anpassa det man arbetar med inom centrerad ridning till akademisk ridkonst. Enligt mig gör det henne till en stor tillgång inom riddarskapet. Fokus i den lektion jag fick låg på hur jag ska följa hästens ryggrörelser i olika gångarter. Det är självklart något jag redan har arbetat mycket med, men nu har jag under en tid fokuserat mycket på hästens utveckling och kan känner därför just nu ett stort behov av att få hjälp att föra tillbaka mitt fokus till min sits för att få en ökad lätthet i hästen. Det är dessutom väldigt nyttigt, både för ryttare och häst, att träna och koncentrera sig inför en så stor och avancerad publik. Och även om jag har jobbat mycket med hur min kropp ska följa hästens ryggsvingningar, så kunde Ylvie självklart med sin omfattande kompetens på området hitta många detaljer som kunde förbättras.

IMG_20150807_124614

Jag får en lektion av Ylvie Fros.

Det är många inom den akademiska ridkonsten som svankar väldigt mycket och sitter på framkanten av sina sittben. Då hamnar man i en position där höfternas rörlighet försämras.  Ylvie ville att man skulle sitta i en position där ryggraden rätas ut så mycket som möjligt. Det gör den när bäckenet varken tippas framåt eller bakåt. Man kan tänka sig bäckenet som en hink med vatten. Vinklar man bäckenet framåt så rinner det ut vatten framtill, vilket man kan göra när man ska länga hästen i en låg form. Vinklar man istället bäckenet bakåt så rinner det ut vatten baktill, vilket man kan göra när man samlar hästen. Grundpositionen ska dock vara sådan att det inte rinner ut vatten i någon av riktningarna.

I skrittarbetet låg fokus på att jag inte skulle arbeta nedåt på insidan, utan hellre uppåt på yttersidan, för att utan press släppa fram hästens rörelse genom ryggen. Detta gör dels att det blir enklare att hålla tyngdpunkten stilla, men också att man får mer lyft i hästens rygg eftersom man aldrig pressar nedåt utan bara följer den rörelse nedåt som hästen ändå bjuder på. Jag fick också prova att på raka spår hålla mina händer lite mer isär, framför allt för att mina axlar då blev mer avslappnade och rörelsen gick genom min egen ryggrad bättre, men också för att ge tydligare eftergift med den indirekt tygeln. Sedan var det självklart även lite påminnelser om att lyfta blicken…

IMG_20150807_130306

Ylvie Fros guidar mig i att följa Valiosos ryggsvingningar i skritt.

I travarbetet införde Ylvie en nyhet för mig. Hon ville att jag skulle hålla bäckenet stilla och istället låta höfterna (lårbenen) följa hästens rörelse upp och ned på respektive sida. Det innebär att det inte blir så mycket rörelse från sida till sida i sätet, utan istället kommer höger ben att gå upp en aning när vänster ben går ned en aning och tvärt om. Man kan låta detta följas av en liten rörelse i knät, så att knät blir lite mer vinklat på det ben som går uppåt och lite rakare på det ben som går nedåt. Det kändes konstigt från början, men när jag efter en stund började hitta rörelsen så upplevde jag att det skapade mer stabilitet i Valioso och mer påskjut uppåt istället för framåt. Jag skulle också tänka på att släppa fram rörelsen mer i min egen ryggrad, så att jag även låter huvudet få en liten rörelse. Det innebär inte att mitt huvud skulle guppa upp och ned, utan snarare att jag inte ska bli alltför stilla i det på grund av spänningar i min nacke.

I galoppen skulle jag försöka hitta en cirkulär rörelse i mina höfter (nedåt-framåt-uppåt-bakåt), där ytterhöften ligger något före innerhöften i rörelse. Rörelsen kan göras större och rundare för en rund galopp framåt nedåt eller kortare och högre för en mer samlad men rund galopp. När Valioso rundade sig bra utan att korta av sig någonstans i överlinjen var det ganska lätt att hitta rätt rörelse, eftersom han då skapade en rörelse som jag bara behövde släppa fram och följa. Men när han blev lite kort i överlinjen, lite framtung eller föll ut lite med ytterbogen så var det väldigt svårt att skapa rörelsen i sitsen, antagligen för att hästen inte var i en position där kan enkelt kunde följa min sits. Den cirkulära rörelsen i höfterna skulle följas av en cirkulär rörelse i händerna. Man kan tänka sig att händerna och höfterna är sammankopplade som hjulen på ett ånglok. Så när höften förs framåt och uppåt ska även handen följa rörelsen framåt och uppåt, vilket ger hästen mer utrymme att länga halsen och sträcka nosen framåt i galoppen. Man kan tänka sig att tyglarna är styva och att man med den cirkulära rörelsen i handen trycker fram hästens huvud.

Brain Pool om öppnan
Vid förra årets sommarakademi fick alla deltagare i uppgift att inför det här året träna lite extra på öppnan och reflektera över den övningen. På fredag eftermiddag hade vi därför en brainpool, där vi skulle dela med oss av våra erfarenheter kring öppnan. Syftet var inte att definiera en öppna och vilka effekter vi vill få av öppnan, för det finns redan en ganska tydlig definition inom den akademiska ridkonsten. Istället låg fokus på vilka problem eller svårigheter man stöter på och hur man kan lösa dessa. För att få lite mer struktur på diskussionen delades området upp i problem hos ryttaren, problem hos hästen, problem i undervisningen och övriga problem. Alla var överens om att öppnan är en väldigt svår övning att utföra väldigt bra. De vanligaste problemen i öppnan handlar om att hästen istället för att lyfta ytterbogen och sänka innerhöften så att vikten flyttas från ytter fram till inner bak skjuter över vikt från det inre bakbenet till det yttre frambenet. Orsakerna till detta kan dock variera och ibland sitta i hästen, ibland i ryttaren och ibland i en kombination av båda. Det som gör öppnan svår för hästen är att den kräver att flera av de komponenter vi arbetar med i ridningen redan finns på plats. Hästen måste t.ex. länga sin överlinje och välva halsen (eller egentligen aktivera serratus ventralis…) hålla en svag böjning genom hela kroppen utan att förböja halsen och rotera sin bröstkorg inåt, annars går det inte att genomföra en bra öppna. Hästen måste dessutom ha lärt sig att böja sig runt ryttarens innerskänkel, istället för att flytta sig bort från den, annars blir det snarare en shoulder out än en shoulder in. Även för ryttaren är öppnan svår eftersom man ska vrida kroppen inåt och sänka innerhöften, men samtidigt föra tyngdpunkten lite utåt. Det finns inga universallösningar för att göra en bra öppna, annat än att utbilda hästen med de byggstenar vi använder inom den akademiska ridkonsten.

”Round table of the year”
Sommarakademin avslutas alltid på lördagen med ett mer formellt möte. Man kan likna det lite vid ett årsmöte i en förening eller en bolagsstämma i ett företag. Mötet inleds med att nya medlemmar upptas i riddarskapet. För att bli medlem i riddarskapet måste man med en häst man har utbildat själv klara av både markarbets och longerprovet och väpnarprovet. Man ska också vara insatt i teorin kring den akademiska ridkonsten, stå för gott ”hästmannaskap” och vara en god representant för riddarskapet. Dessa senare kriterier ska säkerställas genom att man måste rekommenderas av en annan väpnare eller riddare för att få göra väpnarprovet. I år hade jag två väpnare som skulle skrivas in som fullvärdiga medlemmar i riddarskapet, Ramona Dolan och Anette Granås Gyth. Efter att nya medlemmar har upptagits i riddarskapet skrivs det in vilka övriga prov olika medlemmar har genomfört. Därefter ägnas mötet åt att diskutera och fatta beslut för riddarskapet viktiga frågor som har väckts under året. I år var det inga större frågor som avhandlades. Det viktigaste som hände under året var istället att riddarskapet fick en ny mästare inskriven, Marius Schneider.

IMG_8762

Riddarskapets möte 2015

IMG_8803

Bent Branderup håller i riddarskapets medlemsmatrikel, där alla medlemmar får en egen sida.

IMG_8772

Ramona Dolan upptas i riddarskapet som ny väpnare.

IMG_8794

Anette Granås Gyth har uppdaterat sitt väpnarprov till de nya reglerna och upptas därmed som fullvärdig medlem i riddarskapet.

IMG_8787

Christofer Dahlgren har under året klarat tre prov – passageprovet, galopprovet och croupadeprovet.

IMG_8802

Marius Schneider skrivs in som mästare och får därmed ta plats vid honnörsbordet.

Comments are closed.

  • Artikelarkiv

  • Webshop