Frihetsdressyr med Rebecca Dahlgren 9-10 juni 2018

Rebecca Dahlgren har i helgen varit på Ridakademi Norr och lärt oss grunderna i frihetsdressyr. Jag tror att jag talar för alla deltagare när jag säger att det var en väldigt intressant och givande kurs. Trots att fokus låg på grunderna var lektionerna varierade och väl anpassade till de olika ekipagen. Vi fick därför ta del av betydligt mer än bara grundstenarna i frihetsdressyren. Bland annat fick vi en hel del tips på hur man – både från marken och i ridningen – kan lugna en stressad häst som har bråttom utan att behöva jobba med förhållningar. Det är något många har nytta av oavsett om deras mål är att jobba hästen lös eller inte.

Först ska vi lära oss förstå hästen så att vi kan arbeta med den i frihet. Därefter kan vi börja arbeta med dressyren.  På den här kursen fokuserar Rebecca mest på frihetsbiten, eftersom det är grunden för hela arbetet. Själva dressyrdelen kommer hon alltså inte så mycket in på.

Mental förmåga till inlärning

Adrenalinpåslag

Adrenalin är någonting som vi enligt Rebecca pratar alldeles för lite om i hästvärlden. Vi måste hålla adrenalinpåslaget så lågt som möjligt. När adrenalinpåslaget blir högt befinner sig hästen i en reagerande sinnesstämning. När adrenalinpåslaget är lägre blir hästen istället agerande.

Ju mer adrenalinpåslag man har desto mer styrs hästen av sin reptilhjärna. Ju lägre adrenalinpåslaget är desto högre blir hästens kapacitet till inlärning.

Reagerande eller agerande sinnesstämning

Den reagerande hästen karaktäriseras av:

• Har svårt att stå still
• Står ofta med högt huvud
• Gnäggar
• Springer iväg
• Håller svansen högt
• Spända näsborrar
• Uppspärrade ögon
• Fryser fast
• Svår att få kontakt med
• Hård muskulatur
• Bajsar ofta
• Svarar med snabba rörelser

Den agerande hästen karaktäriseras av:

• Sover
• Äter
• Vilar på ett bakben
• Har hängande svans
• Har avspänd muskulatur
• Har lätt för att stå still
• Svarar med långsamma rörelser

Snabba reaktioner

Just det här med snabba rörelser är ganska intressant. Vi vill ofta ha ett snabbt gensvar från hästen när vi ber om något. Risken är dock att vi då skapar ett adrenalinpåslag som gör hästen reagerande.

Rebecca jobbar aldrig på det sätt som många instruktörer lär ut att man ska gå upp i energinivå ibland och ned i energinivå ibland. Hon jobbar alltid med en låg energinivå. Hennes erfarenhet är att när hon går upp i energinivå så upplever hästarna henne inte som energisk, utan istället upplever de henne som osäker och otrygg.

När vi ska lära hästen någonting så ger vi hästen en signal. Vi vill då att hästen processar signalen innan den svarar. Rebecca använder en tresekundersregel. Om hon t.ex. lyfter sticken för att backa hästen så räknar hon tre sekunder innan hon touchar med sticken. Om man touchar direkt när hästen inte svarar så kommer hästen att svara snabbt, men utan att ha processat informationen. Men det blir mer som en flykt från signalen istället för en inlärning. Men om hästen under en tid vid inlärningen har fått tid att processa signalen och sedan svara, så kommer den med tiden att bli så säker på hur den ska svara på signalen så att den kan svara direkt.

Att tänka på

Om man tappar hästen

När man jobbar med hästen lös så händer det ibland att man ”tappar” hästen, dvs att hästen går iväg från en. Det kan bero på att hästen blir skrämd för någonting eller tappar fokus, men ganska ofta beror det på att man lägger lite högre tryck än vad hästen är redo för. Rebecca korrigerar aldrig hästen när hon tappar den. Hon går lugnt fram till hästen och hämtar den, repeterar sedan övningen och belönar därefter med paus. Med hästar som är stabila i inkallningen så kan hon kalla in hästen, men även då repeterar hon direkt övningen som hon höll på med och ger paus efter det. Ett vanligt fel är att när hästen går iväg så inkallar man den och kommer den då så belönar man med en godis. Resultatet av detta blir att hästen lär sig att gå iväg för att sedan komma tillbaka och få belöning.

Flytta sig ifrån hästen

Rebecca flyttar aldrig hästen ifrån sig när hon är i rörelse. Om hon backar hästen med sticken så står hon själv stilla och backar hästen tills den ger henne två ögon. Om hon följer med hästen när den backar så trycker hon hästen ifrån sig och får en häst som vill gå ifrån henne.

Gå i form

Det krävs bara tre ingredienser för att få en häst att gå i form:

• Avslappning: Annars går hästen ifrån en
• Böjning: Man måste kunna runda hästen runt sticken
• Energi: Man måste kunna aktivera framför allt inner bak och be hästen ta i

När hästen är avslappnad och böjd och man lägger till energi så får man en häst som rundar sig, lyfter sig och hittar formgivningen. Om hästen är avslappnad och böjd och lägger till energi och hästen inte är tillräckligt förberedd så kommer den att tappa avslappningen eller böjningen och gå ifrån en.

Den onaturliga volten

En av de mest onaturliga saker som vi utsätter våra hästar för är att gå på en volt. Det är jättepraktiskt att jobba hästen på en volt, men det finns ingen häst som i frihet skulle gå på en volt. Det finns inget syfte och ingen logik för en häst att röra sig i en cirkel. Att longera hästen lös är därför att utmana den, för att man ökar risken att hästen går ifrån en. Att svänga är en helt annan sak, men att gå kvar på en cirkel är det som ofta skapar problemet. Det innebär inte att vi inte ska jobba hästar på volt. Men först ska vi befästa frihetsdelen. Och när hästen är redo för dressyrdelen så kan vi även börja jobba på volt.

När inleder vi en övning och när tar vi paus?

Det finns en tendens att man inom frihetsdressyr är väldigt försiktig med att lägga tryck och väntar in hästen väldigt mycket. Många står passivt och väntar ut att hästen ska ge dem fokus och när hästen tittar på dem så börjar man med en övning. Hästen lär sig då att titta bort, eftersom den då får vara ifred. Varje gång hästen tittar på en så måste den jobba. Det är bättre att göra tvärt om. När hästen tappar fokus och tittar bort så använder man en övning för att få tillbaka hästens fokus. När den är väl fokuserad så belönar vi med paus.

Huvudets position

Rebecca manipulerar aldrig med hästens huvudposition. Många säger att avslappnade hästar har huvudet lågt och när hästen höjer huvudet så är den stressad. Det behöver dock inte vara så. Många spända hästar som höjer huvudet och har höft adrenalinpåslag som man lär att sänka huvudet går in i ett avstängt läge. Rebecca vill ha en lugn häst, men den får gärna vara stolt, vilket hänger ihop med en högre huvudhållning.

Utbildningstrappan

1. Förstå sticken

Syfte: Hästen ska lära sig att runda sig kring sticken och söka sig till mig, dvs inte flytta sig ifrån.

Övringar:

• Backa
• Flytta bakdel
• Följa

De två första övningarna – backa samt flytta bakdel – är de enda övningar där du flyttar hästen bort från dig. Syftet med båda övningarna är dock att få hästen att söka sig till dig. Det är därför viktigt att båda övningarna resulterar i att hästen vrider sin framdel mot dig och ”ger dig två ögon”.

När hästen ska följa dig så fångar du ytterbogen med sticken och går baklänges bort från hästen. När du startar så bör du börja med att svänga. Det blir då naturligt för hästen att följa med dig och svänga mot dig med sitt yttre framben. Börjar du med att gå baklänges rakt framför hästen är risken större att avståndet bara ökar. Det blir då inte heller lika tydligt för hästen att den ska ta med sig sin ytter bog. Och det är kontrollen över ytter bog som hindrar hästen från att drifta iväg.

2. Trygg med stringen

Syfte: Jag ska trots rörelser kunna hålla hästen i låg sinnesstämning, dvs med lågt adrenalinpåslag. Ett lika viktigt syfte är att vi själva ska träna oss på att hantera sticken och stringen.

Att bli skicklig på att hantera stringen är en svår konst! Våra hästar är tålmodiga och står ut med det mesta, men det är ändå bra att inte utsätta dem för alla våra fel när vi övar. Man kan mycket väl öva upp tekniken med stringen utan häst! Här visar Rebecca med hjälp av en kon hur man kan använda stringen för att driva på hästen bakifrån.

Övningar:

• Lägga stringen över ryggen
• Stringen framför mulen
• Backhand och forehand

Att svinga stringen så att den lägger sig över hästens rygg känns skrämmande och onaturligt i början. Men det är en viktig övning för att avdramatisera stringen. Tänk på det som att du ger hästen en kram med stringen. Detta ska du framför allt använda när hästen blir ängslig i någon situation.

Svinga stringen i en åtta framför hästens huvud. Det används i början för att vänja och avtrubba hästen för stringen. Efter hand får det dock en lugnande effekt på hästen och förstärker till och med hästens kontaktsökning.

Många hästar står stilla när man hanterar stringen, men de är kanske inte avslappnade. Det är då viktigt att man inte blir försiktig när hästen ser spänd ut, för i så fall belönar vi spändheten. Det är också viktigt att inte hålla på så länge att hästen blir spänd. Många gör det och får sedan fortsätta ännu längre tills hästen stänger av. Men vi vill inte ha avstängda hästar. Vi vill ha trygga hästar.

3. Lämnandet

Syfte: Hästen ska vara avspänd även på avstånd. Hästen ska vara trygg med människan. Detta ska bygga upp förutsättningen för att man ska kunna komma i kontakt med hästen när den har fått ett adrenalinpåslag. Om man tappar hästen så ska inte hästen bli spänd av att man går fram mot den.

Förbered lämnandet: Jag går längs hästens sida och för handen längs hästens rygg ända tills jag kommer till hästens svans.

Genom att backa hästen ett steg när man förbereder lämnandet så ökar hästens uppmärksamhet och det blir lättare att få hästen att stå stilla.

Lämnandet: Jag går runt hästens svans och runt hästen och tillbaka till samma bog som där jag började. Efter hand kan man lägga på mer tryck, t.ex springa runt hästen och springa rakt fram mot hästens bog eller svinga stringen så att det viner när man går runt hästen.

När man börjar träna lämnande går man ganska nära hästen när man går runt den. Efter lite träning kan man öka avståndet allt mer.

När du lämnat hästen ska du gå hela vägen runt, runda huvudet och avsluta vid den bog där du påbörjade övningen.

4. Växla gångart

Syfta: Separera adrenalin och tempo. Hästen ska alltså kunna ändra sitt tempo och sin gångart utan att gå upp i adrenalinnivå.

Först gör vi detta på signal med stringen.

Har man rätt teknik med stringen så kan man driva på hästen bakifrån med den, trots att man är placerad framför hästen. Man ska inte snärta med stringen, utan bara mjukt lägga den mot hästens bakdel och föra den mot sig samtidigt som man börjar gå. När hästen har lärt sig förstå signalen så övergår man till att använda den mer som en korrigering om hästen inte kommer när man börjar gå eller inte ökar farten när man själv ökar farten.

Vi börjar med övergång från stillastående till skritt och därefter från skritt till trav. Vi jobbar både med position 1 (framför hästen) och position 2 (bredvid hästen).

Trav i position 2.

5. Positionsbyten

Syfte: Hästen ska lära sig att förstå att dess enda uppgift är att hålla sig nära.

Det finns några olika positioner:

• Position 1: Vi går baklänges framför hästen
• Position 2: Vi går framlänges bredvid hästen, stående bredvid halsen
• Position 0: Så fort man hamnar i den positionen så ska hästen komma fram till en och gå in i position 2. Position 0 används vid inkallning, men det är alltså inte en arbetsposition som man ska fortsätta befinnas sig i.
• Position 3: Bredvid hästen, strax bakom bogen. Används vid samling.
• Position 4: Bredvid hästens bakben. Används vid samling.

Arbetsgång

Växla från position 2 till 1

Växla från position 1 till 0 till 2

I den här filmen demonstrerar Rebecca hur man kan använda de olika positionerna med min unghäst Divina, 3 år.

Rida utan huvudlag

Ridhästens utbildning

Steg 1 – Plankhästen

När Rebecca rider in en unghäst så börjar hon rida med sadel och träns och försöker skapa en ”plankhäst” som är stadig och går att rida från punkt A till punkt B. Plankhästen rids huvudsakligen på ytterhjälper.

• Hästen kan ridas i skritt, trav och galopp
• Hästen kan svänga till höger och svänga till vänster
• Hästen kan backa
• Hästen kan stå kvar

Rebecca har ingen som helst fokus på böjning när hon rider in den unga hästen. Anledningen till detta är att det är så stor risk att hästen faller ut över ytterbogen om man börjar böja den för tidigt. Istället vill hon ha en ganska rak häst med stor motivation att röra sig framåt och mycket framåtbjudning. Men den blir ganska styv och rör sig lite som en planka. Detta är dock inte en fas man ska befinna sig i under flera månaders tid, utan det rör sig om ett fåtal veckor.

Steg 2 – Bananhästen

Hästen rids fortfarande med sadel och träns. Bananhästen rids huvudsakligen på innerhjälper.

• Hästen söker sig nedåt när man böjer den för innertygeln
• Öka voltstorleken (flytta ut över ytterbog för att skapa lösgjordhet och böjning)
• Bogkontroll genom övningen vågen (man rider slalom mellan koner på rakt spår med bibehållen böjning, man flyttar alltså hästen inåt och utåt med bibehållen böjning)

Vågen syftar till att lösagöra bogarna och öka bogkontrollen. Man rider slalom mellan tre koner som står ganska nära väggen, men hästen är hela tiden böjd inåt. Först tar man alltså kontroll över ytterbogen genom att vända hästen inåt och sedan tar man kontroll över innerbogen genom att föra ut hästen igen.

När det blir för mycket av det ena eller det andra

I den ”traditionella” ridningen är det ganska vanligt att hästar fastnar i plankhäststadiet. Dessa hästar känns styva och blir ganska tunga på hjälperna. Man måste driva ganska mycket för att få någon slags mjukhet.

När ryttarna istället vill ha en mjuk häst så är det istället risk att man överarbetar bananhästen. Då blir hästen istället för rörlig och lättflyttad. Den är väldigt lätt att flytta i alla riktningar, men kan nästan inte gå rakt. Hästen faller från bog till bog.

Plankhästen riskerar att sätta hästen i lite för hög adrenalinnivå. Bananhästen har väldigt låg adrenalinnivå.

Vägskälet

Nu har vi en ganska trevlig ridhäst. Vi står nu i ett vägskäl:

• Vill vi ge hästen en dressyrutbildning. Hästen rids då med sadel och träns.
• Vill vi introducera frihetsdressyren i ridningen

Dressyrutbildningen

Vi vill nu kunna rida hästen i balans mellan hjälper. Vi vill skapa rundhet, vilket innebär att hästen jobbar över ryggen. Rundhet är egentligen ingenting annat än balans mellan ytter och inner hjälper.

Här gäller samma sak som i arbetet från marken. Vi har genom utbildningen av plankhästen och bananhästen lärt hästen avslappning och böjning. Det är nu dags att lägga på energi för att få ett lyft i hästen. Det är det som ska skapa rundhet. Man kan också säga att plankhästen och bananhästen har gett ryttaren styrning och avslappning i hästen. Hästen är då redo att plockas upp mellan hjälperna. Om det skapar en spänning kan man när som helst återvända till avslappningen.

I detta arbete använder Rebecca ganska mycket skänkelvikning. Där lösgör man och böjer hästen genom sidvärtsrörelsen, men håller samtidigt hästen ganska rak. Det hjälper hästen att jobba över ryggen. Man kan säga att man i skänkelvikningen har 40 % plankhäst och 60 % bananhäst.

En bra övningskombination för att förbättra hästens balans är att börja med en öppna på spåret, gå därifrån till en diagonalsluta till meddellinjen och sedan göra en skänkelvikning tillbaka till spåret. Öppnan och diagonalslutan ger ett lyft i ytterbogen och skänkelvikningen lösgör hästens inre bog. Ur den skänkelvikningen är hästen oftast i perfekt balans för att gå in i samling.

En annan viktig övning är öppna på volt. Där ökar bärigheten mer jämfört med skänkelvikningen. Nästa steg är sedan att ytterligare öka rakriktningen på volt. Det ramar in hästen ytterligare och skapar ännu mer rundhet.

Frihetsdressyr i ridningen

Hästen har nu så låg adrenalinnivå att vi kan börja om hästens utbildning utan huvudlag, med stick. Vi börjar då om med att utbilda plankhästen och bananhästen med stick.

Nästa steg är att börja rida hästen i balans utan sadel och träns. Rebecca utbildar detta utbildningssteg utan sadel och träns på sina hästar innan hon rider sina hästar i balans med sadel och träns. Det är för att hon inte vill lockas att manipulera hästens huvud. Detta kräver dock att man ha en känsla för hur en häst i balans känns. Om en elev inte har den känslan så bör den utbilda hästens balans med sadel och träns först innan den gör detsamma utan huvudlag.

När man har en häst som går i bra balans mellan hjälperna och har rundhet så är nästa steg att öka samlingen. Först nu introducerar Rebecca slutan. Om man börjar rida sluta innan man har rundheten befäst så är risken stor att man fastnar i bananhäststadiet. Istället för att runda sig så kommer hästen att öka böjningen och gå sidledes. Om man istället först befäster rundheten så att energin går över hästens rygg så kommer slutan att få hästen ännu mer över ryggen och skapa mer bärighet.

Ryttarens sits

• Beredskapssits
  Man sitter lite framåtlutad och känner mest hästens framben genom sitsen. Det är vanligt att ryttare som sitter i beredskapssits spänner upp sig mer och lyfter sig lite uppåt-framåt och håller ut underskänklarna från hästens sidor. Detta är vanligare när man rider utan huvudlag eftersom man då inte har något att hålla sig i. Även om man inte håller balansen genom tyglarna så påverkas man i sitsen av tyglarna.
  
• Balanssits
  Man sitter tillbaka och sitter lite mer i sadeln. Man är då i ett läge där man både känner hästens framben och hästens bakben genom sitsen. Det är i den här positionen man har störst möjlighet att påverka både hästens framben och bakben genom sitsen. För en del ryttare underlättar det om man har något att hålla sig i (t.ex. en halsring) för att komma från beredskapssitsen till balanssitsen.
  
• Stolsits
  Man sitter ännu mer bakåt i sitsen och känner bara hästens bakben.

Sticken

Man rider med två sticks och håller en i varje hand. Man håller dem som en tygel. Det är viktigt att man inte drar upp axlarna, utan att man låter axlarna hänger ned. Då kan man ta emot mest information och även ge hästen hjälperna mest korrekt (typ på baksidan av låret).

Inner hand (och inner stick) hålls på inner lår (strax nedanför höften). Ytter hand (och stick) hålls strax framför sadeln, på ytter sida av manken. För att förstärka böjningen genom sin sits kan man efter hand föra innerhanden lite mer bakåt.

Måste man förstärka böjningen med den yttre sticken kan man vinkla ut den sticken. Måste man i början vara övertydlig så kan man växla mellan att toucha öronspetsen och ytter bog med den yttre sticken.

Svänga för ytter stick.

I frihetsdressyren är det jätteviktigt att alltid sitta mitt över hästen. När man ska svänga så vrider man sitt bäcken i den riktning man vill svänga mot. Men ska ändå hela tiden fortsätta titta mellan hästens öron.

Sitsen och sticken ger hästen samma budskap – att den ska svänga.

Man stannar hästen genom att toucha med båda sticken på bogbladen. För att förstärka kan man lägga dem längst fram på bogbladen. Hästen kommer då troligtvis att höja huvudet och bromsa. Med tiden ska stopphjälpen flyttas längre bak på bogbladen för att öka hästens rundhet. Halvhalten görs med sticken längst bak på bogbladen.

Lär hästen stanna och/eller backa för sticken genom att hålla ut båda sticken, toucha bogbladet med dem och hålla ut dem igen samtidigt som du tar en förhållning på tygeln.

Det är bra att träna upp en nödstopp. Det gör man genom att sträcka fram ytter stick mot hästens mule och svänga hästen mycket. Det blir lite som en lightversion av one rein stop.

Aktiva och passiva hjälper

En aktiv signal med sticken är en stick som touchar (knackar på) hästen. En passiv signal med sticken är en stick som är placerad men hålls stilla. Det är viktigt att bara använda en aktiv signal åt gången. Använder man båda sticken aktiva är risken stor att hästen går upp i adrenalinnivå.

Ett exempel på detta är att man håller ytter stick utåt framåt för att förstärka böjningen samtidigt som man knackar med inner stick längst bak på inner bogblad för att flytta hästen. Om hästen då rätar ut sig när den flyttar sig (dvs förvandlar sig till en plankhäst) så måste ytter stick bli aktiv för att återställa böjningen. Då är det viktigt att inner stick samtidigt blir passiv (dvs hålls stilla). När man fått tillbaka böjningen så kan man åter bli passiv med ytter stick och aktiv med inner stick.

Den här principen med aktiva och passiva hjälper är inte bara viktiga i frihetsdressyren, utan det bör gälla i all ridning.