De första två dagarnas lektioner – få fram ytterbogen med hjälp av öppna och vändningar
Jag uppskattar verkligen att Marius inleder veckoelevsveckan med att fråga vad vi vanligtvis jobbar med och vad vi vill fokusera på under veckan. Det känns bra att han är intresserad av vårt arbete och på det sättet inbjuder han också till diskussion. Under ridpassen ställer han också frågor om vad vi upplever att hästen gör. Det är precis den slags instruktör som jag vill ha. Det känns väldigt lovande inför veckan!
Marius vet sedan han har haft kurser hemma hos mig att jag har problem med att Valioso är överrörlig och att det är lätt att flytta både bogar och bakdel åt sidan, men att det ofta blir både för stora och för snabba förflyttningar och att det svåra är att hitta läget mitt emellan. Jag berättade nu för Marius att jag under vintern verkligen har fokuserat på att få Valioso att söka mer till handen och föra ytterbogen framåt och att det verkligen har blivit mycket bättre, men att det fortfarande är någonting jag vill ha i fokus.
Använda öppnan för att få fram ytterbogen
Med det i bakhuvudet blev min första övning att gå böjd rakt fram med ungefär en meters avstånd från väggen, i början av långsidan gå in i en öppna och från öppnan föra tillbaka hästen till böjd rakt fram och i det läget länga tyglarna och se om hästen kunde hålla riktningen rakt fram. För att få stabilitet i öppnan är det viktigt att hästen är lösgjord på innertygeln. Om jag inte hade bra lösgjordhet på innertygeln när jag kom till hörnet innan långsidan så skulle jag lägga en volt och utnyttja volten för att förbättra lösgjordheten och sedan gå direkt från volten till öppnan. Med andra ord är det viktigt att inte gå in i en övning utan att förbereda hästen för övningen. Om hästen är dåligt förberedd så blir resultatet oftast att hela övningen blir dålig.
När man ska föra tillbaka hästen till böjd rakt fram efter öppnan är risken stor att det blir för stor reaktion och då faller ytterbogen ut mot väggen. Man måste därför föra tillbaka framdelen långsamt och ge lite stöd av yttertygeln så att man för hästens ytterbog istället för att bara låta den falla åt sidan. När jag lyckades göra detta fick jag fin sökning till handen med framåtsvingande ytterbog när jag släppte efter på tygeln.
När jag rakriktar Valioso till böjd rakt fram efter en öppna så för han fram ytterbogen mer och söker bättre fram till handen.
Det här var en riktigt smart övning, där man först ökar böjningen så att man stretchar ut yttersidan och samtidigt lösgör innerbogen (genom öppnan) och sedan rakriktar man hästen och rätar ut halsen så att ytterbogen går framåt ordentligt. Efter ett tag fick jag lägga till att räta ut halsen helt när jag släppte efter på tygeln. Den här övningen fick jag jobba med både i skritt och i trav.
Ställning i nacken
När jag gjorde öppnan såg Marius att jag ofta får problem på grund av att hästen inte är ställd i nacken. Han ville då att vi skulle jobba lite med ställningen på en volt. Just ställningen är något som jag har haft problem med hela tiden med Valioso. När man lösgör honom på innertygeln ställer han sig inte inåt, utan han för istället ganaschen inåt. Ju mer jag kämpar för att få ställningen desto sämre blir det alltså. Marius insåg också detta ganska snabbt och höll med mig om att det var bättre att fokusera på bogarna och låta ställningen bli en följd av att hästen för fram ytterbogen. Jag fick så istället använda innertygeln till att bara känna hur ställningen är. Jag stängde då fingrarna om innertygeln och bara väntade ut hästen. När han mjuknade och förde ytterbogen framåt mjuknade även jag. Detta är mer den teknik jag har använt hemma. Den skillnad Marius ville införa var att jag, efter att ha fått lösgjordhet på innertygeln, skulle räta ut hästens hals och (fortfarande på volten) låta honom gå rak en liten bit. Därefter skulle jag åter be om böjning. På så sätt undviker man att bara fortsätta pressa på och tjata på hästen. Man får också med fler perspektiv. När man ber om böjning får man (förhoppningsvis) hästen att bli lösgjord kring innerbogen och när man rätar ut halsen så undviker man att ytterbogen faller ut. Om man kan be om böjning och kan be hästen vara rak så blir det också lättare att reglera hur mycket böjning man vill ha. Då har man både hjälper för att be om mer böjning och för att be om mindre böjning.
Använda vändningar för att göra hästen lätt i bogarna
Den andra lektionen fick jag börja jobba med vändningar. Vi påbörjade det arbetet på ett helt annat sätt än vad jag har gjort tidigare. Istället för att börja med att säkerställa att hästen söker fram till yttertygeln, är lösgjord på innertygeln och vinklar manken inåt så la vi inte alls så stor vikt vid böjningen. Från början fick jag göra vändningen ur en halt. Jag fick följa en fyrkant (carré). Innan varje hörn skulle jag göra halt och sedan vända hästens framdel inåt 90 grader. Det skulle inte bli en liten volt, utan frambenen skulle tydligt kliva till sidan. Jag är van att i vändningar behöva hålla innerbogen på plats med innertygeln och med sitsen hålla kvar rotationen för att få ytter framben att kliva runt det inre. Nu skulle jag istället fokusera på att hans inre framben skulle kliva ordentligt inåt. Hästen ska inte falla in, för då vrider den ut armbågen på innerbogen, utan den ska kliva åt sidan med det inre frambenet och följa efter med ytter fram. Det går inte om han går emot innertygeln eller om han sänker bröstkorgen. Jag skulle därför i halten lösgöra honom en aning på innertygeln (utan att fokusera på böjningen) och ta hans tyngpunkt en aning bakåt (inte mot en skolhalt, utan bara så att han står i bättre balans och blir lite mer upprest i formen). Därefter skulle jag vända genom att ”öppna dörren” på innersidan, ta min egen tyngdpunkt inåt och lägga yttertygeln mot halsen. Vid behov kunde jag förstärka med spöt på ytter bog (vinkla ned det före vändningen). Efter en vändning fortsätter man rakt fram och gör halt igen före nästa hörn i carrén. Jag hade kunnat tänka mig att hästen efter en sådan vändning skulle hamna på innerbogen, men det blev faktiskt den motsatta effekten, eftersom hästen när den för det inre frambenet ordentligt åt sidan vrider hoven inåt och då drar han faktiskt armbågen på innerbogen in mot kroppen vilket gör det lättare för ytterbogen att komma framåt.
Här vrider Valioso innerbogen fel i vändningen. Armbågen vinklas ut och innerbogen blir då ivägen för det yttre frambenet. Effekten av detta blir även att manken vinklas utåt och hästen lyften innerhöften.
Marius förklarar vad det är som händer när hästen inte öppnar upp innerbogen i vändningen!
Här blir vändningen mer korrekt! Valioso inleder vändningen med att öppna upp innerbogen. Då klarar han av att utföra en korrekt vändning. Det handlar alltså mer om teknik än om styrka!
Det var svårare för Valioso att göra detta i vänster varv än i höger varv. För att han lättare skulle förstå vad jag var ute efter fick jag i vänster varv vända enbart ett steg i taget, så att jag direkt efter ett korrekt steg stannade och berömde.
Nästa övning, som bygger vidare på vändningen ur halt i en carré, var att gå på en volt, flytta hästen lite utåt på volten och sedan (i rörelse) vända in framdelen ett par steg. Vi eftersträvar då exakt samma rörelse som i vändningen ur halt. Eftersom vändningen här sker ur en rörelse så är timingen viktig. Nu ska vändningen påbörjas när hästen just börjar lyfta det inre frambenet, eftersom det bara är då som hästen kan flytta sitt inre framben åt sidan. Om inner fram flyttas på rätt sätt så kommer inte bakdelen att falla ut. Trots det kan man ibland behöva ge hästen lite stöd med ytterskänkeln, för att den när ytter bak tar lite mer vikt lättare kan lyfta innerbogen. Men om hästen går in för mycket i en sluta så kommer bakdelen in och framdelen trycks ut ur volten och då kan hästen inte vända in sin framdel. Man ska därför påbörja vändningen i framdelen och efter första steget kan man ge hästen lite stöd med ytterskänkeln.
På tisdag morgon byggde vi vidare med övningarna med att vända Valioso. Efter att ha sett bilder från gårdagens lektioner insåg jag bättre vikten av att han verkligen flyttar inner framben till sidan. Annars kommer det att stå kvar inunder honom och hindra rörelsen från ytter fram. Han måste alltså öppna upp innerbogen mer.
Vi började med carrén, där vändningen görs ur en halt. Eftersom jag nu förstod övningen bättre kunde jag förbereda honom bättre. På sidan i carrén måste jag få honom fram till handen och sedan bibehålla det in i halten, men utan att han blir för låg. I halten måste han sedan vara i balans mellan frambenen. Om han lutar sig ut över ytter bog så är det svårt att flytta framdelen och om han lutar sig över inner bog så kommer han inte att flytta det inre frambenet åt sidan, utan då står han kvar med det under sig. Jag måste därför hålla honom ganska rak och lätt på båda bogarna. Då kan han börja vändningen med att flytta det inre frambenet och då blir vändningen väldigt enkel.
Det var fortfarande lite svårare att göra vändningen direkt ur rörelse på en volt, men även det gick bättre än igår. Det handlar mest om att förbereda övningen korrekt. Först måste Valioso söka fram till handen och bli lätt i framdelen, sedan ska jag bromsa upp honom en aning med ett par halvhalter och först därefter be om en vändning när han just ska till att lyfta inner fram. Vi byggde nu vidare på den här övningen så att vi bytte varv varje gång vändningen blev bra. Då blev det alltså ett nytt sätt att vända in i volten och byta varv. Blev vändningen dålig fick vi fortsätta i samma varv, förbereda honom bättre och göra en ny vändning.
Föra hästen mellan tyglarna i halten
Nästa steg i det här arbetet var att ur en vändning göra halt och föra Valioso mellan tyglarna. Vi gick då tillbaka till carrén. Ur en halt fick jag påbörja en vändning, men när han flyttade inner framben fint så fick jag göra halt igen. Vi hade då en halt med en mer öppen innerbog och med frambenen lite mer isär. I det läget skulle jag flytta hans framdel mellan tyglarna. Här är det viktigt att inte förstärka tygelhjälperna genom att ta hästen i munnen, utan om han inte reagerade så skulle jag istället förstärka med spöt på sidan av halsen. Det är också viktigt att inte böjningen i hästen förändras när man flyttar framdelen mellan bogarna. Halsen ska alltså inte blir mer böjd när man flyttar framdelen inåt (för då är det det yttre frambenet som trycker framdelen åt sidan) och man ska inte tappa ställningen när man flyttar framdelen utåt (för då trycker hästen med det inre frambenet och vinklar om innerbogen). Det här är en övning som jag inte har velat göra med Valioso, för ett av hans problem har hela tiden varit att han inte flyttar sig bort från en bog, utan till den andra bogen. När jag flyttar honom bort från innerbogen åker han direkt ut en aning på ytterbogen och när jag flyttar honom bort från ytterbogen åker han direkt över på innerbogen. Jag har varit rädd att den här övningen bara ska förstärka det problemet. Men på det sätt som Marius gör det så känns det mer som att han flyttar sig bort från respektive bog och blir mer balanserad och mer lösgjord mellan tyglarna. Men det är nog en övning som man inte ska göra varje dag.
Det var oerhört intressant att på lektionen flytta Valioso mellan tyglarna i halten. I början var han tungflyttad och flyttade sig inte bort från respektive bog utan till den andra bogen. Marius gick då fram till oss och gav oss en lång utläggning kring hur viktigt det var att bibehålla böjningen när man flyttar framdelen etc. Valioso lyssnade hela tiden uppmärksamt på vad Marius sa och Marius använde samtidigt ett ganska tydligt kroppsspråk. Valioso började då flytta framdelen lite bara utifrån Marius kroppsspråk och efter det behövde jag bara flytta tygelhanden ett par centimeter för att Valioso skulle flytta sin framdel. Helt plötsligt slutade han också försöka böja halsen mer när han flyttade framdelen till insidan och ställa sig utåt när han flyttade framdelen till utsidan. Istället blev han helt lösgjord hela vägen från bogen till käken. Jag kände nog skillnaden tydligast i hans nacke, men Marius bekräftade att hela halsen blev lösgjord.