Lektion med hästen lös med Carina Dörfler 3 juli 2016
Söndagen ägnade vi liksom lördagen till att hjälpa varandra med träningen. På eftermiddagen fick jag möjlighet att se Carina (Marius flickvän) träna en otroligt vacker fyraårig nykastrerad P.R.E. Större delen av tiden tränade hon honom lös och de hade ett så otroligt fint samspel. Hon hade satt en lina tvärs över ridhuset (enkelt och smart), så att hans utrymme var begränsat till ungefär en tredjedel av ridhuset. Det kändes dock inte som att han behövde den avgränsningen, för han var så fokuserad på henne och frågade istället om han fick komma närmare henne. Hon jobbade ibland framför honom (som markarbete) och ibland från sidan (som longering). Han anpassade hela tiden sina rörelser framåt till hennes hastighet och de jobbade både i skritt, trav och galopp och han hade hela tiden sin fulla fokus på henne. Hon bad inte om någon böjning, och delar av tiden ställde han sig utåt. Trots det kände jag att det här arbetet verkligen skulle göra att både markarbetet och longeringsarbetet underlättades. Dels beror det på att han var så otroligt lyhörd för kroppsspråket och hela tiden anpassade sig efter henne, men det beror också på att han i longeringen hela tiden sökte sig inåt. Med en sådan start borde man aldrig hamna i den alltför vanliga situationen att hästen riktar kraften utåt på volten i longeringen när man lägger lite press på den. Det här var tillräckligt intressant för att jag skulle be Carina ha en lektion med mig och Valioso.
Fyra sätt att göra halt
Det första jag fick jobba med under lektionen var att göra halt. Carina pratade om fyra olika sätt att göra halt och hon ville att hästen skulle förstå dem alla:
- Med linan (genom att skaka den)
- Med kroppsspråket (räta upp sig och stanna med ett lite distinkt steg eller att i longeringen vända sig mot hästen och ”stänga dörren” framåt genom att föra axeln lite emot den.
- Med rösten
- Med positionen (mer framför hästen).
Det första jag fick göra för att träna in halterna var att gå i markarbetesposition och öva på att stoppa hästen genom att först försiktigt skaka linan för att få hästen att bromsa upp sig lite och bli uppmärksam på mig och därefter stanna den helt genom att själv stanna lite distinkt (men utan att överdriva) och räta upp mig lite. Sedan skulle jag be honom gå genom att själv börja gå (baklänges) och då böja mig lite framåt och sänka blicken. Om han kom för nära mig när vi gick så skulle jag skaka linan för att öka avståndet. Jag fick även prova att backa honom genom att gå mot honom och skaka linan lite. Jag skulle inte formge eller böja Valioso medan vi gick i markarbetesposition. Däremot skulle jag se till att han gick rakt mot mig. Om han gick lite vid in- eller utsidan av mig så skulle jag korrigera det med spöt på den sidan. På så sätt kan man redan innan man börjar jobba med formgivningen eller böjningen se till att hästen riktar kraften rakt fram.
Nästa steg var att öva på start och stopp i longering. När jag gick skulle jag gå med sidan vänd mot hästen, så att mina fötter var parallella med hästens hovar. För att stanna skulle jag först förbereda hästen genom att skaka försiktigt med linan så att den går lite saktare. Sedan skulle jag ta ett steg framåt (så att jag kommer lite närmare hästens huvud) och samtidigt vrida mig mot hästen och föra den axel som är närmast hästens huvud lite mot hästen (så att jag ”stänger dörren” för rörelsen framåt). I den positionen stannar jag lite markerat. För att säkerställa att man lyckas ska man från början utnyttja väggen som ett stopp och alltså stanna hästen när volten närmar sig väggen. När jag med mitt kroppsspråk ber om ett stopp ska stoppet komma i samma steg. Hästen ska alltså inte ta 2-3 långsamma steg framåt innan den stannar. Men den kommer ändå inte att tvärstanna eftersom man först förbereder hästen och bromsar upp den några steg. När hästen sedan ska gå framåt igen så ”öppnar jag dörren” genom att föra tillbaka axeln och åter vrida mig till ”gåposition”. Räcker inte det kan jag smacka och driva med spöt bakom hästen.
Position och vridning av kroppen när man ber hästen gå respektive gör halt.
Att ha hästen lös
När jag hade tränat på start och stopp några gånger i båda varven var det dags att koppla loss linan och låta Valioso vara lös. I början låter man hästen utnyttja hela den del av ridbanan som man har skärmat av. Valioso fick alltså gå utmed väggen och utan böjning och formgivning. I början handlar det om kommunikation, inte biomekanik! Valioso gick alltså på sitt spår och jag gick på mitt spår parallellt med honom, men några meter ifrån honom. Precis som i longeringen med lina skulle jag hela tiden vara vänd i rörelseriktningen och alltså ha mina fötter parallella med hästens hovar.
Övergångar mellan gångarterna
Min första övning var att göra övergångar från skritt till trav och från trav till skritt. I övergångarna skulle jag både använda mitt kroppsspråk och rösten. För att gå från skritt till trav skulle jag öka min energinivå och ta ett par travsteg och samtidigt med rösten be om trav (med det röstkommando som vi redan har tränat in). För att gå från trav till skritt skulle jag dels utnyttja hörnen (alltså göra avsaktningen när hästen närmar sig ett hörn och då automatiskt bromsar upp sig) och dels stänga dörren för rörelse framåt en aning (genom att ta ett steg närmare hästens huvud och vrida mig mot hästen och föra axeln något mot hästen). Samtidigt använder jag rösten för att be om skritt. Eftersom mina hästar är vana vid röstkommandon så var det här ganska enkelt, men vi måste nog träna lite mer innan vi kan göra det enbart med kroppsspråket.
Öppna och stänga dörren genom att vrida kroppen och föra axeln bort från hästen eller mot hästen. Detta släpper fram eller bromsar upp hästens rörelser.
Start och stopp med hästen lös
När vi kunde göra övergångar mellan gångarterna var nästa steg att med hästen lös stanna och starta. Tillvägagångssättet var i princip detsamma som i longeringen, med den skillnaden att jag nu inte kunde förbereda hästen med att skaka någon lina. Istället fick jag förbereda genom att med kroppsspråket (på samma sätt som i avsaktningen till skritt) bromsa hästen lite och sedan utnyttja ett hörn när jag ber om halt.
När man tränar på halter kan man göra det lättare för hästen att göra rätt genom att utnyttja hörnen på ridbanan. Man stannar då hästen i ett hörn, när den är vänd mot en vägg. Detta kan man utnyttja även i ”vanlig” longering, utan att arbeta hästen lös.
Styrning med hästen lös
Nu kan vi alltså ha hästen lös på ett begränsat utrymme och vi kan starta och stanna och reglera farten framåt. Det som då saknas är styrningen. Hittills har hästen fått använda väggen som stöd, men jag vill ju att den ska söka sig in mot mig och kunna gå på en volt runt mig utan stöd av väggen. Jag vill också kunna vända in i volten och byta varv. Det första steget för att kunna göra allt detta är att lära hästen att vända in och gå fram till mig. Det gör jag genom att vrida mig mot hästen så att jag blir lite bromsande och sedan backa rakt in i volten, bort från hästen. Hästen ska då vända in och följa mig. Men när jag provade detta första gången hände förståss nästan ingenting… För att lära in det måste man utnyttja hästens vilja att komma in. Man måste observera hästen och se när den tittar lite inåt och liksom frågar om den får vända in (vilket ofta händer före ett hörn). Då vänder jag själv in i volten och förhoppningsvis följer hästen med. Det är viktigt att man vänder in med självsäkerhet, för ingen häst vill följa en osäker ledare som inte vet vart den ska. Istället går man med målmedvetna steg bakåt in i volten, även om hästen tvekar. När hästen följer med berömmer man, stannar och klappar hästen på huvudet.
När hästen tittar inåt och visar intresse för att vända in bromsar man den genom att föra axeln mot den och backar sedan målmedvetet rakt bort från hästen för att bjuda in den.
Genom att jobba mycket med att vända in får man hästen att lägga fokus inåt och tänka in i volten. Då kan man börja föra hästen på en mindre volt. Om man vill byta varv vänder man helt enkelt in i volten och när hästen kommer mot en ”öppnar man dörren” till det andra varvet, precis som efter en halt.
Komma in eller stanna på spåret i halten?
En sak man ofta får frågor om är huruvida hästen får komma in till mitten eller vända sig mot en när man gör halt. I det här arbetet är svaret att det beror på vad man har gett hästen för signaler. Om man har vänt in hästen i volten och låter den komma mot en och stannar och belönar så ska hästen förståss komma så nära en som man ber den om i halten. Men det innebär inte att den alltid ska vända in i volten när man ber den stanna. Det man kan göra för att förebygga det problemet är att redan när man börjar träna in halter i longeringspositionen med lina flytta ut hästens framdel ett steg på volten med spöt ifall den i halten går ett steg inåt med framdelen.
Mina egna reflektioner kring arbetet
Jag vet att det här sättet att jobba med hästen lös inte innebär några konstigheter och det är många (även icke akademiska ryttare) som håller på med det. Men jag kan se många paralleller mellan detta arbetssätt och markarbete och longering i akademisk ridkonst och jag tror att man har mycket att vinna på att inleda arbetet med att med hästen lös skapa en kommunikation med den utifrån både kroppsspråk och röst. Dels så förebygger man flera stora problem som annars lätt kan uppstå (t.ex. att hästen strävar utåt på volten i longeringen) och dels så är det ett bra sätt att tidigt börja jobba med både skritt, trav och galopp så att man avdramatiserar det arbetet.
När vi grundutbildar en häst i markarbete och longering i den akademiska ridkonsten har vi mycket fokus på att lära hästen hur den ska arbeta med sin kropp och var den ska sätta sina hovar. Det är svårt för hästen att koordinera sig rätt i början och vi blir därför tvungna att arbeta i ett lågt tempo (undertempo) för att den ska få lite tid på sig att forma och placera sig korrekt. Jag tycker fortfarande att detta är en väldigt viktig del i hästens utbildning, men jag inser att det är för- och nackdelar med allt. Nackdelen med den ”akademiska” vägen är att det finns risk att vi tappar lite av hästens naturliga rörelser. Ju längre tid vi måste jobba hästen i ett undertempo desto mer kommer vi att begränsa den i sina rörelser. Det känns därför ganska fräscht och tilltalande att istället inleda arbetet med att låta hästen hitta sin balans på volten i alla gångarter med sitt naturliga rörelsemönster. Man begränsar då varken tempo eller rörelseomfång. Om det arbetet ska ge något så krävs det dock att man verkligen kan hjälpa hästen att balansera upp sig. Annars är risken stor att hästen bara rusar runt på volten antingen på innerbogen eller på ytterbogen och då har man inte åstadkommit annat än att förstärka hästens naturliga obalans. Men jag kan tänka mig att det med hästar som har goda naturliga förutsättningar kan vara bra att först jobba med kommunikationen och balansen på volten och först därefter lägga till böjning och formgivning. Med rehabiliteringshästar, hästar som ska skolas om och hästar som av naturen rör sig i en för ridhästen mindre fördelaktig form tror jag dock att det är säkrare att redan från början ge hästen mer vägledning i hur den ska använda sin kropp. Jag kommer definitivt att fortsätta träna det här hemma med Valioso och när jag har fått lite mer rutin med det kommer jag att börja göra det med unghästarna!