Kurs med Bent Branderup – Tema provtagning

2016-05-10
/
by admin
/ /

Kurs med Bent Branderup – Tema provtagning

2016-05-10
/ / /

Årligt återkommande kurs

Visst är det ganska fantastiskt! Bent Branderup som är en livs levande ryttarlegend och mannen bakom den Akademiska Ridkonsten kommer varje år till norra Sverige för att ha en kurs hemma hos mig, på Ridakademi Norr! En av anledningarna till att han åker iväg och har kurs de flesta helgerna under året är att han brinner för den Akademiska Ridkonsten och vill sprida den till fler. När han åker till ställen som Hamburg eller Düsseldorf når han ut till ett par hundra personer på en helg! I det perspektivet är jag oerhört tacksam att han fortsätter komma tillbaka till mig år efter år, trots att det bara är 20-40 deltagare i kurserna här! Jag tycker att fler borde utnyttja möjligheten att delta i kurserna, eftersom vi inte vet hur länge Bent kommer att fortsätta prioritera den här ”avkroken”.

IMG_1355

Riddarskapet

Skärmavbild 2014-11-26 kl. 20.21.42

Bent Branderup har med stöd av Egon von Neindorf grundat ett riddarskap för den akademiska ridkonsten (Knighthood of the Academic Art of Riding). Ett av syftena med riddarskapet är att det ska fungera som en brainpool för den akademiska ridkonsten, så att man kan utbyta erfarenheter och lära av varandra och därigenom föra ridkonsten framåt!

Att bli upptagen i riddarskapet är inget man själv kan ansöka om, utan för att få göra inträdesproven måste man bli inbjuden av en redan godkänd medlem när denne anser man har nått tillräcklig utbildningsgrad. Proven ska inte bara visa att man kan rida på en viss nivå, utan även att man kan utbilda en häst till den nivån. Samtliga prov måste därför göras på hästar som man har utbildat själv. Medlemskap i riddarskapet innebär dock inte bara att man har utbildat en häst till en viss nivå, det innebär också att man står för och vill arbeta för de ideal som ligger till grund för riddarskapet.

Det första provet man kan göra är provet i markarbete och longering. Genom det provet visar man att man kan föra hästen mellan hjälperna från marken. Först därefter kan man rida upp för väpnarprovet. Även det är i huvudsak inriktat på att visa att man kan föra hästen mellan hjälperna, men här från hästryggen. När man har genomfört ett godkänt väpnarprov kan man vid den årliga sommarakademin hos Bent Branderup i Danmark skrivas in som medlem i riddarskapet. Efter väpnarprovet kan man gå vidare och genomföra riddarprovet. Där ingår ett komplett galopparbete och kraven på samling i alla gångarter är högre.

Medlemmar i riddarskapet kan också gå vidare och rida upp för olika guldringar. Totalt finns det sex olika prov:

  • Piaff
  • Passage
  • Skolgalopp
  • Levad
  • Terre-a-terre
  • Croupad och ballotad eller capriol
Spöknopp

Riddarskapet har en egen hemsida, där det finns mer information om proven och uppgifter om vilka medlemmar som finns i riddarskapet i olika länder.

I videon nedan berättar Bent själv lite mer om riddarskapet.

Prov i Akademisk Ridkonst

Det är inte bara för att vi ska få ta del av Bent Branderups oerhörda kompetens som jag är tacksam över att Bent kommer hem till mig varje år, utan det är också för att Akademiska ryttare i norra Sverige, Norge och Finland ska få möjlighet att avlägga prov inom Akademisk Ridkonst utan att behöva åka hundratals mil. Just detta passade vi verkligen på att utnyttja det här året, eftersom vi hade provtagning som tema för kursen! Det innebar både att alla deltagare gjorde prov och att teorilektioner såväl som praktiska lektioner kretsade kring de prov som finns i Akademisk Ridkonst.

Jag vet att många har som mål att klara vissa prov inom den Akademiska Ridkonsten. Men jag skulle vilja påstå att ett minst lika viktigt syfte med proven är att motivera fler att träna sina hästar mer strukturerat! Såsom proven ser ut nu så följer de logiskt hästens utbildningsgång. Det är ofta frestande att gå snabbt framåt och hoppa över vissa delar av hästens grundutbildning, kanske för att det finns andra delar man tycker är roligare eller för att man tycker att vissa delar är svåra! Här kan markarbetes- och longerprovet och väpnarprovet motivera en att ge hästen en mer gedigen grundutbildning, vilket man tjänar på i längden. Självklart är det roligt när ens elever klarar de prov som de har tränat inför, men jag tycker ändå att den kunskap de har fått genom sin träning är det viktigaste! Men samtidigt är ju elever som klarar sina prov ett av de bästa kvitton jag kan få på min kompetens som instruktör…

Vid Bents kurs här på Ridakademi Norr var det hela sju stycken som klarade sina markarbetes- och longerprov. Dessutom blev min äldsta elev Gunnel (79 år) som gjorde väpnarprovet med sin islandshäst inbjuden som hedersmedlem i riddarskapet på väpnarnivå. Detta för att Bent tyckte att hon var en god förebild för andra som ibland tycker att träningen är svår och tar lång tid!

IMG_1303

Gunnel 79 år tillsammans med sin islandshäst och Bent efter avklarat markarbetes- och longerprov.

 

Vad gjorde vi sedan?

När proven var klara återstod en hel del av kursen. Även om de flesta deltagarna inte hade tänkt längre än till sitt prov så användes resterande delar av kursen på väldigt bra sätt och med stor variation mellan ekipagen!

Markarbete från en tredje position

I markarbetesprovet ingår arbete stående baklänges framför hästen (markarbete), vilket man brukar benämna som den första ledpositionen och arbete från hästens sida (longering), vilket man brukar benämna som den andra ledpositionen. Bent har funderingar på om provet i framtiden ska kompletteras med arbete ståendes lite bakom hästen (arbete på lång tygel), dvs arbete från den tredje ledpositionen. Varje position har sina styrkor och sina svagheter. Man får bäst kontroll över de kroppsdelar hos hästen som befinner sig närmast den position där man är placerad och det är svårast att kontrollera de kroppsdelar som är på den motsatta sidan. Det innebär följande:

  • Markarbete: Ger god kontroll över huvud, hals och bogar. Bra för att skapa lösgjordhet, formgivning, och böjning och för att hindra hästen från att falla på någon bog. Positionen ger sämre möjligheter att inverka på hästens bakben och är därför mindre lämplig för arbete i hög samling.
  • Longering: Ger god kontroll över hästens innersida, både framdel och bakdel. Men det är svårare att kontrollera hästens yttersida.
  • Arbete på lång tygel: När man befinner sig intill hästens bakdel får man god kontroll över hästens båda bakben. Det här är därför en position som är väl lämpad för arbete i högre samling. Det är dock väldigt svårt att länga ut halsen, formge hästen och få kontroll över bogarna ur den här positionen. Innan hästen är redo för arbete på lång tygel bör man därför ha lösgjordheten, formgivningen, böjningen och bogarna bra stabila.

Tanken med den tredje positionen är inte att arbeta hästen på långa tyglar, utan tanken är att skapa ett crossover mellan longering och arbete på lång tygel. Hästen ska alltså fortfarande vara utrustad med kapson och lina och den enda förändringen är att man förflyttar sig till hästens inre bakben. Man kan antingen stå bredvid hästens inre bakben eller snett bakom det. Från den positionen ska man visa att hästen förstår de mest grundläggande hjälperna, framför allt:

  • Yttertygeln: Inverka med spöt på yttersidan av halsen för att få hästen att söka fram och ned och flytta vikt bort från det yttre frambenet.
  • Innertygeln: Inverka med spöt på innersidan av halsen för att få hästen att flytta vikt bort från det inre frambenet.
  • Ytterskänkeln: Inverka med spöt på rumpan (samma slutahjälp som i markarbete och longering) eller direkt på det yttre bakbenet för att föra hästens bakdel in i en sluta i lite samling.
Skärmavbild 2016-05-10 kl. 07.25.37

Länga i öppna i halt.

Skärmavbild 2016-05-10 kl. 07.23.42

Samla i sluta i halt.

Bent vill åtminstone att man ska visa att man stillastående kan föra hästen mellan dessa hjälper. Det blir i så fall ungefär samma övning som redan ingår i den första ledpositionen, dvs länga hästen i en öppna (nu med spöt på yttersidan av halsen) och samla hästen i en sluta (med spöt på bakdelen). Eventuellt ska samma sak ingå även i skritt på volt. Det är dock först vid riddarmötet under sommarakademin i augusti som det kommer att bestämmas om provet ska utökas eller inte.

Skärmavbild 2016-05-10 kl. 07.26.48

Samla i sluta i skritt.

Personligen tycker jag att det vore väldigt bra om detta tillägg till provet infördes. Det gör provet lite svårare, men den stora fördelen är att man avdramatiserar den tredje ledpositionen genom att introducera den tidigare i hästens utbildning. Nu är det vanligt att man väntar med den positionen tills man ska arbeta med kraftigare samling och då är det lätt att hästen känner sig pressad av att man befinner sig i den positionen. Kan man i ett tidigt skede introducera de viktigaste hjälperna i den positionen så blir inte förändringen så stor när man behöver använda positionen för att öka kontrollen av hästens bakben.

Träning av sitsen i halt och i rörelse

Flera av kursdeltagarna fick gå vidare från arbetet från marken till ridningen. Detta utgör också en förändring av positionen, men nu förflyttar man sig till hästens rygg. Det innebär att man får bättre närhet till de flesta av hästens kroppsdelar. När man börjar rida måste man på samma sätt som när man byter position i arbetet från marken lära hästen att förstå hur hjälperna ser ut nu. Ridningen innebär också att en helt ny hjälp tillkommer, ryttarens sits.

Vid kursen fokuserade Bent på att lära ryttarna att känna hur deras position på hästryggen skulle vara. Eftersom alla hästar från marken kunde föras mellan hjälperna i en halt utnyttjade Bent detta på så sätt att han stillastående från marken förde hästen mellan fram och ned i öppna och samling i sluta och ryttaren samtidigt fick följa rörelsen med sin sits och känna hur hästens böjning och rotation känns i sitsen, hur öppna respektive sluta känns och hur längning respektive samling känns. Sedan fick ryttarna försöka föra hästen mellan dessa positioner med sin sits och Bent hjälpte då bara till och stabiliserade upp hästen mellan hjälperna.

IMG_1362

De som hade kommit lite längre i sin och hästens utbildning fick även arbeta med att föra hästen mellan olika övningar i rörelse framåt på volten. De fick då känna på öppna, sluta och förvänd sluta och hur de med sitsen som den primära hjälper formar och placerar om hästen i olika övergångar mellan dessa övningar.

IMG_1316

Fokus på samling

För de som hade grunderna i ridningen stabilare på plats låg fokus i arbetet istället på hästens samling. Utgångspunkten var fram och ned med lite öppna på volten. Syftet med detta är att hästen ska svinga fram det inre bakbenet ordentligt inunder sig. Därefter ska ryttaren börja samla lite i en svag sluta. Det ryttaren gör då är att flytta sin tyngdpunkt mot hästens inre bakben, dvs förskjuta tyngdpunkten inåt och bakåt. I den positionen ska man sedan göra små halvhalter med sitsen. Om hästen är riktigt stark i ryggen kan man göra halvhalterna med magen, vilket gör sitsen mer belastande. Om hästen är svagare i ryggen gör man istället halvhalterna med överkroppen. Först gör man halvhalterna enbart när hästen för fram sitt inre bakben och när hästen börjar samla sig lite övergår man till att göra halvhalter både när hästen för fram sitt inre och sitt yttre bakben. Det är viktigt att halvhalterna med sits och tygel följs åt, så att man inte tar i tygeln när sitsen går framåt. Om man tänker sig att man gör halvhalten med skuldror och axlar och håller armarna stilla så kommer händerna automatiskt att följa axlarna bakåt och halvhalterna blir synkroniserade.

Skärmavbild 2016-05-10 kl. 07.37.55

När man med hjälp av små halvhalter kan föra hästens tyngdpunkt in över hästens bakben så kan man med skänklarna minska bakbenens påskjut genom att be hästen lyfta sina bakben lite tidigare. Det gör man med små impulser med skänklarna. Det ska inte vara hårda knackningar, utan man ska enbart snudda med vaden mot hästens sida. I skritt innebär detta att man diagonaliserar skritten, så att man tar upp inner bakben i ytter frambens takt och ytter bakben i inner frambens takt. På så sätt får man den tvåtaktiga skolskritten.

Skärmavbild 2016-05-10 kl. 05.55.10

Comments are closed.

  • Artikelarkiv

  • Webshop