Temakurs om samling med Christofer Dahlgren 2018-04-07

2018-04-09
/
by admin
/ /

Temakurs om samling med Christofer Dahlgren 2018-04-07

2018-04-09
/ / /

Christofer Dahlgren har i helgen varit på Ridakademi Norr och haft en ridkurs på temat samling. Intresset för kursen var stort. Framför allt kom många åhörare till kursen. Flera hade kört mellan 30 och 50 mil för att få lära sig mer om hur man kan arbeta med samling på olika nivåer i hästens utbildning.

Det var stor variation bland de deltagande ekipagen i kursen, vilket gjorde att vi alla fick en god inblick i hur Christofer jobbar med samling med hästar och ryttare på olika nivåer. Med några ekipage låg fokus på att jobba med de komponenter som utgör förutsättningar för att kunna samla hästen (avspändhet, lätthet på hjälperna, balans och rundhet) för att sedan kunna börja nosa lite på de komponenter som påverkar vilken slags samling man får (form, takt och tempo). Andra ekipage fokuserade mer på att kunna påverka samlingen i olika riktning och kunna göra mjuka övergångar mellan olika slags samling. Framför allt handlade det då om att jobba med övergångar mellan piaff och passage, med halva steg som en sammanbindande brygga. Övergångarna gjordes genom att föra förändringar i hästens takt och tempo.

Vad är samling?

Samling kan vara väldigt mycket olika saker. Det kan vara att vinkla bakbenen mer, lyfta ryggen mer, flytta vikten bakåt etc. För Christofer så handlar samling framför allt om reglerbarhet. Att vara mer på stället behöver inte innebära att vara mer samlad. Ofta kan faktiskt mer framåt vara mer samlat.

Förutsättning för samling (Christofers utbildningsväg)

  1. Hästen måste vara avspänd
    Varför ska hästen vara avspänd? För att kunna ta emot hjälperna. Energi och avspändhet behöver inte vara varandras motsatser. Om hästen däremot blir stressad så tappar den avspändheten och då kan den inte ta emot hjälperna på ett bra sätt.
  2. Hästen måste vara lätt på hjälperna och lättflyttad
    Man måste kunna flytta bogar och bakben. Det som är vanligt inom AR är dock att hästen blir för lättflyttad, hästen faller som en pingpongboll mellan olika ytterligheter.
  3. Balans – Hästen måste vara stabil
    Man måste kunna reglera så att man kan be både om mer och om mindre av någonting. Om bakdelen t.ex. faller in så måste man kunna be om mindre in, istället för att be om mer ut, för annars flyttar sig bara hästen från en ytterlighet till en annan.
  4. Rundhet – Hästen arbetar över ryggen
    När hästen börjar komma i en bra balans på den ridväg där man befinner sig så brukar man börja få rundhet i hästen, dvs att hästen börjar arbeta över ryggen.
  5. Samling
    När hästen är avspänd, lätt på hjälperna, i bra balans och med bra rundhet så kan man börja prova samla hästen. Det vanligaste problemet om den inte reagerar rätt är att man tappar rundheten. Då får man försöka hitta tillbaka till rundheten. Om det inte går så får man istället försöka återskapa balansen. Går inte heller det så måste man kanske flytta hästen för att få den mer lätt på hjälperna. När man hittar tillbaka till avspändheten, lättheten, balansen och rundheten så kan man göra ett nytt försök till samling.

För unghästen är det viktigaste att befästa avspändhet, lätthet på hjälperna, balans och rundhet.

Hur väljer man att utbilda sin häst?

Inom AR har vi just nu två olika vägar:

  • Skolhästutbildning
    Man lär hästen att sätta sig på bakdelen. Ofta börjar man i skolhalten och sätter hästen på bakdelen. Sedan lär man hästen att gå i skritt, trav och galopp och fortfarande vara på bakdelen. Därefter lär man hästen att från att sitta på bakdelen kunna gå fram med bibehållen bärighet. För de allra flesta ryttare och hästar är det här en väldigt riskabel utbildningsväg.
  • Ridhästutbildning
    Man fokuserar på att hästen kan starta, stanna, svänga höger, svänga vänster i skritt, trav och galopp. När detta är på plats så har man en ridbar och funktionell häst som fungerar i många olika sammanhang. Om man vill så kan man sedan komplettera detta med att börja sätta hästen mer på bakdelen.

I akademisk ridkonst har vi egentligen sex saker som hästen ska kunna bra:

  • Balans
  • Lösgjordhet
  • Form
  • Tempo
  • Takt
  • Schwung

Balans stämmer väl överens med Christofers grunder. När hästen är i balans lägger han stor vikt vid att separat kunna arbeta med takt, tempo och form.

Form handlar mycket om hur högt hästen håller sitt huvud. Christofer lägger stor vikt vid att hästen ska kunna ridas fram och ned. Hur fram och ned ser ut kommer dock att se väldigt olika ut för olika hästar. Hästens bogvinklar och bakbensrörelser har stor betydelse för vilken form hästen kan ridas i. En häst med väldigt liggande bogvinklar kan gå i en djupare form än en häst med brantare bogvinklar. En häst som har lätt för att svinga bakbenen väldigt långt fram kan också gå i en djupare form än en häst som har kortare framkliv med sina bakben.

Ett av huvudsyftena till att rida hästen så mycket fram och ned är att få ett verktyg för att kunna länga hästens hals. Om man länger tygeln så vill Christofer att hästen direkt ska länga halsen och söka sig i riktning fram och ned. Det ska fungera även i samling. Annars har man inget verktyg att använda om hästens hals blir för kort i samlingen.

Laborera med form, takt och tempo

Christofer vill kunna variera hästens form, på så sätt att hästen ska kunna gå högre eller lägre i formen utan att ändra takten eller tempot. Hästen ska också kunna gå med högre eller lägre takt utan att ändra formen eller tempot. Hästen ska även kunna öka och minska tempot utan att formen eller takten ändras.

Piaff: Hög form, hög takt, långsamt tempo

Passage: Hög form, långsam takt, ganska långsamt tempo (men snabbare än i piaff)

Ofta börjar Christofer att laborera med form, takt och tempo i skritt. Man kan rida skritt med lite piaffkänsla (hög form, hög takt, långsamt tempo) eller lite passagekänsla (hög form, långsam takt och lite högre tempo).

När hästen har förstått de här komponenterna i skritt så är det dags att jobba med samma sak i trav. Här är halva steg jätteviktigt. Halva stegen är både en förberedelse för piaff och för passage. Man kan också se det som en brygga mellan piaff och passage. Det är de halva stegen som gör piaffen och passagen reglerbara. I halva steg är formen rätt för både piaff och passage, takten är rätt för piaffen men för snabb för passage och tempot är rätt för passage med för högt för piaff. Med halva steg som utgångspunkt så kan man alltså börja laborera med takt och tempo för att komma i riktning mot piaff eller mot passage. Om man ur halva steg minskar tempot så går man mot piaffen och om man ur halva steg minskar takten så går man mot passage. Kan man på det sättet lära sig att kontrollera takten och tempot så kan man sedan få väldigt mjuka övergångar mellan piaff och passage.

Komponenterna som bygger upp samlingen är desamma oavsett om hästen är en PRE, en varmblodstravare eller ett tungt kallblod.

Hästens temperament

Om man har en väldigt pigg (springig) häst så börjar man att jobba med tempot. Man måste kunna säga till hästen att den inte ska springa iväg. Om man däremot har en häst som har för lite energi, så börjar man med att höja takten, innan man ber den gå snabbare fram.

Olika skänkelhjälper

  • Omkringsigböjande skänkel
    Innerskänkel
  • Bortifrånsigböjande skänkel
    Ytterskänkel
  • Direkt skänkel
    Får hästen att kliva fram mer, används just när hästen har lyft bakbenet
  • Samlande skänkel
    Bygger på att hästen har förstått den direkta skänkeln. Om hästen vet att den ska ta bakbenet framåt när man lägger till skänkeln så kan man avkorta skjutkraften genom att lägga till skänkeln tidigare i hästens steg.
  • Förvarande skänkel
    Utgörs oftast att ytterskänkeln i öppnan eller innerskänkeln i slutan. Det är en slags korrigerande skänkel.
  • Motverkande skänkel
    Om hästen håller höften i rätt position, men sätter bakbenet för långt åt sidan. Den påminner om den förvarande skänkeln, men läggs till tidigare i timingen.

Galopp

I en vanlig tretaktsgalopp så kommer hästen att sätta ned ytter bak, sedan svingar diagonalen (inner bak och ytter fram) igenom och därefter kommer ytter fram. Detta ska bibehållas även i skolgaloppen. Men eftersom hästen sänker bakdelen så mycket så kommer inner bak ändå att landa före ytter fram (men diagonalen ska ändå svinga igenom). Om diagonalen inte svingar igenom tillsammans så har hästen tappat sin rundhet.

Comments are closed.

  • Artikelarkiv

  • Webshop